Nonchalansen har ökat i trafiken, vid dödskollisioner hopar sig vanligtvis riskerna

Orsaken till motorfordonsolyckor med dödlig utgång i Finland är ofta fortkörning, användning av berusningsmedel och körning utan bilbälte. 2021 körde 45 % av de primära olycksvållarna minst 10 km/h över gällande hastighetsbegränsning och 40 % var påverkade av något berusningsmedel. 33 omkomna hade kunnat klarat sig om bältet hade använts. Institutet för Olycksinformation (OTI) har publicerat en rapport med uppgifter om trafikolyckor med dödlig utgång som inträffat 2021 och som undersökningskommissionerna har undersökt. 

 2021 inträffade sammanlagt 193 trafikolyckor med dödlig utgång som undersökts av undersökningskommissionerna (olyckor i vilka personer avlidit av annan orsak än krockvåldet har exkluderats). Av dem var 151 motorfordonsolyckor, 40 fotgängar- och cyklistolyckor och två olyckor med lätta elfordon. Totalt avled 209 personer i olyckor.

De vanligaste motorfordonsolyckorna var mötesolyckor och avkörningar. 2021 uppgick de till totalt 77 % av alla olyckor. Största delen, det vill säga 71 % av alla motorfordonsolyckor med dödlig utgång, inträffade på områden där hastighetsbegränsningen var 80 km/h eller högre. Majoriteten av alla motorfordonsolyckor skedde på en torr väg (65 %) och vid bra väder (85 %).

– Det årliga antalet motorfordonsolyckor med dödlig utgång som undersökningskommissionerna har undersökt har sjunkit med ungefär hundra olyckor på tjugo år. Under de senaste fem åren har dock ingen utveckling mot det bättre skett. Med den här farten kommer vi inte att uppnå det uppsatta målet på under hundra dödsfall år 2030, beklagar OTIs trafiksäkerhetsdirektör Kalle Parkkari.

Många risker bakom olyckor – för många struntar i bilbältet

Bakgrunden till motorfordonsolyckor är i allmänhet flera riskfaktorer, varav den främsta ofta sitter bakom ratten. Allmänt sett låg någon form av mänsklig riskfaktor, som en berusad eller obältad förare eller fortkörning, bakom 89 % av olyckorna. Risker relaterade till transportmedlet, som fel på fordonet eller däcken, förekom i 62 % av olyckorna. Samtidigt identifierades riskfaktorer i trafikmiljön i 62 % av olyckorna. Dessa var bland annat avsaknaden av ett mitträcke eller undermåligt skick av vägen. Det är bra att uppmärksamma att riskfaktorer som enbart gäller fordonet eller trafikmiljön endast sällan ligger bakom olyckor.

2021 var blandmissbruk av berusningsmedel allmänt förekommande i olyckorna och 40 % av de primära olycksvållarna körde påverkad av något berusningsmedel. Alkohol var den mest använda drogen (28 % av de primära olycksvållarna). 15 % av chaufförer körde påverkad av narkotika och 14 % av de primära olycksvållarna körde under påverkan av läkemedel som kan påverka körförmågan.

16 % av de primära olycksvållarna hade inget körkort eller så var körrättigheterna inte längre giltiga eller tillräckliga. Åtta primära olycksvållare körde ett stulet fordon. I olyckssituationerna körde nästan varannan förare för fort: 45 % av de primära olycksvållarna körde minst 10 km/h överhastighet i förhållande till hastighetsbegränsningen.

Under en lång tid låg antalet personer som inte använt säkerhetsbälte i person- och paketsbilsolyckor över genomsnittet. 2021 dog 65 personer och 15 skadades som inte hade använt säkerhetsbälte i person- och paketbilsolyckor. Enligt undersökningskommissionernas bedömningar hade säkerhetsbältet kunnat rädda hälften av de som inte använt säkerhetsbälte och dog i person- och paketbilsolyckor, det vill säga 33 personer. Å andra sidan räddades 19 personer från döden tack vare att de använde säkerhetsbälte.

– Olyckorna beror oftast på en ansamling av risker. 2021 körde var fjärde förare av person- och paketbilar som orsakat en olycka överhastighet, var berusad och använde inte säkerhetsbälte. Den ökade nonchalansen visar sig som en klar minskning av andelen förare som håller sig till reglerna. Andelen primära olycksvållare som kört nyktra, enligt hastighetsbegränsningarna och med säkerhetsbältet fastspänt var rekordlågt 2021. Genomsnittet för 20 år (31 %) har sjunkit med tio procentenheter, det vill säga nu körde endast var femte av de primära olycksvållarna enligt reglerna, förklarar Institutet för olycksfallsinformations trafiksäkerhetsforskare Niina Sihvola.

Fotgängare och cyklister som omkommer i trafiken är ofta äldre personer 

40 personer dog i fotgängar- och cyklistolyckor, varav 23 var fotgängare och 17 cyklister. Största delen av de omkomna var äldre personer. 12 av de omkomna cyklisterna och 11 av fotgängarna var äldre än 64 år. En fotgängare och cyklist under 15 år dog i olyckorna.

– Andelen undersökta fotgängar- och cyklistolyckor har minskat långsamt under de senaste åren. Risken för att hamna utanför en undersökning är större särskilt vid cyklistolyckor än vid motorfordonsolyckor, eftersom olyckorna inte alltid kommer till undersökningskommissionernas kännedom. Därför är uppgifterna om antalet olyckor inte fullständigt heltäckande, förklarar Niina Sihvola.

I 40 fotgängar- och cyklistolyckor med dödlig utgång var totalt 38 motorfordon involverade. Av motorfordonens förare körde en minst 10 km/h överhastighet. Största delen av fotgängarolyckorna (82 %) inträffade någon annanstans än på övergångsställen.

En hjälm och reflex hade kunnat rädda människoliv

Nio fotgängare omkom i fotgängarolyckor som inträffade i skymningen eller mörkret. Av dem använde åtta ingen reflex. Undersökningskommissionerna bedömde effekten av användningen av reflex i sju fall, och konstaterade att användningen av en reflex eventuellt hade kunnat rädda fyra av de omkomna fotgängarna.

Av de 17 omkomna cyklisterna körde 12 utan hjälm. Enligt kommissionernas bedömningar hade användningen av hjälm eventuellt kunnat rädda fyra av dem.

Fyra fotgängare och tre förare av motorfordon var påverkade av alkohol vid olyckstillfället. Av cyklisterna var ingen påverkad av alkohol.  

Typiskt för fotgängar- och cyklistolyckorna var att de inblandade inte upptäckte den andra parten eller situationen. Enligt undersökningskommissionerna var bristande förutsägelse av situationen allmänt förekommande. Personerna förlitade sig till exempel på de egna rättigheterna och på att andra personer väjer.

– Trafiken är ett samspel, men bilförare har en förstärkt skyldighet att beakta oskyddade personer i trafiken, det vill säga att ge akt på fotgängare och cyklister. Alla som rör sig i trafiken ska sköta om sin egen säkerhet med alla tillgängliga medel, vilket betyder att man inte ska ge sig ut i trafiken berusad och att man ska följa trafikreglerna och utnyttja skyddsanordningar och -redskap. Det finns även ett tydligt behov av polisens trafikövervakning. Samhällets ansvar är å andra sidan att sköta om säkerheten i trafikmiljön, till exempel vad gäller väginfrastrukturen, påminner Kalle Parkkari. 

– Undersökningskommissionerna strävar i samband med varje olycksundersökning att hitta tillvägagångssätt som skulle kunna förhindra motsvarande olyckor i fortsättningen. Förslagen till förbättringar av trafiksäkerheten som undersökningskommissionerna lägger fram gäller till exempel åtgärder som påverkar människors agerande, fordonstekniska lösningar och åtgärder som syftar till att mjuka upp trafikmiljön.   

Axplock ur undersökningskommissionernas förslag till förbättrad säkerhet 2021 

• Alkolås för förare som upprepade gånger åkt fast för rattfylleri. 
• Teknik som säkerställer användningen av säkerhetsbälte, som ett säkerhetsbälteslarm eller begränsad hastighet om säkerhetsbältet inte används. 
• Uppförande av kant- och mitträcken för att förhindra kollisioner och mildra deras följder. 
• Styrsystem för körningen, till exempel antisladdsystem, varningssystem som känner igen fotgängare och cyklister samt system som begränsar körhastigheten. 
• Övervakning av bevarandet av körförmågan och utveckling av ett system med trafikläkare. 
• Åtgärder som stöder den mentala hälsan.  
• Informering om riskfaktorer, som risker förknippade med kör- och rörelseskicket. 
• Upplysning om vikten av försiktighet, ansvar och förutsägelse, särskilt vad gäller körning i korsningar och korsning av vägar. 

Bakgrundsinformation  

2021 undersöktes 28 trafikolyckor med dödlig utgång där olycksoffret avled till följd av en sjukdomsattack i stället för av olycksfallsrelaterade skador. Av olyckorna var 25 motorfordonsolyckor och 3 singelolyckor med cyklister. I OTI:s årsrapport 2021 har olyckor till följd av en sjukdomsattack behandlats separat i ett eget kapitel. 

Information om OTI:s och Statistikcentralens statistikföring av trafikolyckor: 

• Undersökningskommissionerna av trafikolyckor undersöker även olyckor där en person har omkommit till följd av en sjukdomsattack under körningen. Dessa olyckor ingår inte i Statistikcentralens officiella statistik över trafikolyckor.
• Undersökningskommissionerna undersöker i regel olyckor där dödsfallet inträffat inom tre dagar från olyckan. I Statistikcentralens statistik räknas som trafikdöd en person som avlider inom 30 dygn från olyckan. 
• Undersökningskommissionerna undersöker även alla terrängtrafikolyckor med dödlig utgång. Dessa ingår inte i OTI:s årsrapport. 

Läs OTI:s årsrapport 2021 (pdf) Årsrapporterna innehåller en sammanfattning på svenska.

Årsrapporter på OTI:s webbplats

Mer information: 

Trafiksäkerhetsforskare Niina Sihvola, 040 922 5544

Trafiksäkerhetsdirektör Kalle Parkkari, 050 306 9884

fornamn.efternamn(at)oti.fi

Institutet för olycksinformations (OTI) informationsservice, 040 450 4666, tietopalvelu(at)oti.fi

Kommunikation, 040 450 4700, viestinta(at)vakuutuskeskus.fi